Cirkelmobil

Ovanför skötplatsen på tvättmaskinen får det inte plats någon större sak att ligga och titta på. Jag klippte ut cirklar ur vadmal och sydde ihop på symaskinen. Erik kom förbi och tyckte att det borde vara en elefant också, så jag klippte ut en sån också. På elefanten fick sömmen bilda konturen till örat. Spillbitar av vadmal kan man ibland köpa billigt på korps.

Färdig balklänning tillslut

Ganska skrynklig, men vaddå, halva middagen är ju avklarad!

I slutet på semestern tog jag tag i systers balklänningen igen. Det hade inte hänt så mycket sedan vi pysslade med toilen i februari. Det gick segt nu också, men när fodret till både livet och kjolen äntligen var färdigsytt och provat gick resten lite smidigare.

Sedan blev det plötsligt november och balen närmade sig. En vecka innan fick vi till en syhelg och tillslut var klänningen faktiskt färdig. Dragkedjan syddes som väntat om många gånger, men att fålla upp kjolen för hand med pricksöm gick smidigare än väntat. Fodertygets kjol klippte jag lite kortare än kjolen och kastade bara kanten på overlocken. Som dubbleringstyg i livet använde vi typ odlingsväv. Det var lagom stelt och strävt, men gick inte att stryka på så det rekomenderas inte...

Mönstret var helt okej att följa, men att kombinera ihop två helt olika storlekar uppe och nere försvårade ju givetvis en hel del. Jag tror vecken på bakstycket gör sig ännu bättre om man väljer varianten med släp (ja, det är en brudklänning egentligen). Modellen är annars väldigt tacksam med figursmickrande princessskärning som ger plats för mat i magen men ändå smiter åt fint i ryggen.

Jag har lärt mej jättemycket om allt möjligt. I stort är jag nöjd, men den är ju långt ifrån perfekt. En hel del onödiga veck och nog kunde dragkedjan blivit ännu snyggare. Fast sömmarna i kjolen är faktiskt inte rynkiga, något som annrs ofta avslöjar hemmasydda känningar. Bra knep är att ställa in trådspänningen noga och sy alla sömmar åt samma håll. Ja, och så har jag synat noga och sprättat ibland. Det hela var i alla fall en riktigt bra utmaning, men jag syr nog ingen mer balklänning på länge.

Att förklara Kim Hargreaves mönster och få en väldigt fin present

En dag för ganska länge sedan surfade jag som vanligt runt bland kända och okända stickbloggar. Det enda ovanliga var att jag hade bestämt mej för att vara lite duktigare på att lämna kommentarer.  Plötsligt hamnade jag hos Elin, The Knitting Seaman, som bad om hjälp med att tolka mönstret till Kim Hargreaves kofta Embrace. Och jag som precis hade stickat klart koftan Darcy visste ju precis hur Kims krångliga förklaringar ska tolkas.

Jag var glad att kunna hjälpa till och Elin kunde fortsätta sticka på koftan. Så för någon månad sedan, en allmänt trist och kall dag förresten, dök det upp ett tjockt, mjukt kuvert i brevlådan. Däri fanns garnet som blivit över från tröjan och dessutom två garner som Elin spunnit själv! Hjälp, vad gör man med så fina presenter? Ja, bästa sättet är ju såklart att använda dom. Alla tre har faktiskt redan hamnat på stickorna och kommer snart dyka upp som färdiga små plagg här.

Lämna kommentarer borde man förresten göra oftare, det blir ju både roligare och trevligare så! Det får bli min decemberutmaning, att kommentera mera. Och förresten, någon gång när jag blir stor ska jag också ha egna får, precis som Elin.

Systers tovade tofflor

 

 

 

Syster yster önskade sig varma tofflor i julklapp förra året. Det fick hon, men bara en var färdigstickad. Under året har jag stickat klart, tovat i maskinen flera gånger, valkat för hand och tvättat igen. Fast dom blev aldrig riktigt bra, krympte inte nog mycket. Och kanten som virkades på med grått pudelgarn såg bara värre och värre ut.

 

En helg i november fick det vara nog, nu skulle dom bara bli klara. Så, den grå kanten klipptes bort och så åkte dom in en sista gång i tvättmaskinen. Ut kom såklart ett par för små tofflor!

Men lite envist slitande och dragande gjorde dom större igen, och tillslut fick dom torka över natten med ett par lagom stora skor innuti. Morgonen därpå passade dom perfekt och jag kunde klippa till lädersulorna av getskinn. Jag satte lädernål i symaskinen och sydde längs kanten på lädersulan utan tråd så att det blev hål med jämna mellanrum. Sedan fick syster själv sy fast sulorna på tofflorna med rött lingarn och langettstygn.

 

Före och efter en sisådär 4 omgångar i tvättmaskinen.

 

 Jag kan inte rekomendera mönstret som kommer från drops. Det enkla sättet som stickningen sys ihop på i hälen och tån skapar lätt klumpar när det tovar sig. Vi tog klippte försiktigt bort bitar av klumparna med sax och tovade ihop lite extra med en nålfiltsnål.

 

Garnet, drops alpacka, funkar att tova men insidan blir väldigt bubblig av alla aviga maskor. Jag tror att ett tjockare garn hade blivit bättre. Drops pudel som skulle användas till kanten kan kanske vara snyggt att virka på när tofflorna är färdigtovade. Gör man i mönstret och virkar innan tovningen blir det bara klumpigt och fult.

 

Precis som Tant Kofta ibland påpekar så blir stora oformliga saker som stoppas i tvättmaskinen bara små, lika oformliga saker när dom kommer ut. Om jag skulle sticka och tova i maskin någon mer gång vill jag ha ett mönster där man får en fin, bra form redan när man stickar. Tant Kofta vet som sagt hur man ska göra, kolla bara här och här!

Dubbelstickad mössa

Min första dubbelstickning blev en vändbar mössa, löst stickad i superwash-ull. Ytmönstret är inspirerat av en tröja från drops, men översättningen till mössa, dubbelstickning och minskningarna i toppen är helt mitt egna påhitt. Mina dubbelstickningstips hittar du här.



 

Garn: Drops Karisma. Ljusgrå (44), koksgrå (53) och vinröd (48).
Det gick åt mindre än ett nystan av varje.

Stickor och storlek: Mössan är mycket löst stickad men blir ändå varm eftersom den är dubbel. Den passar normal damstorlek. Jag stickar löst och använde 4mm sticka, stickar du normalhårt borde 5mm stickor ge samma resultat. Masktätheten är 13 räta + 13 aviga maskor i bredd och 21 varv i höjd på 10x10cm dubbelstickning.

Mössan har 7 mönsterrepetitioner, varje repetition är 2*10 maskor. Diagrammet visar två repetitioner och bara de räta framsidesmaskorna.

Lägg upp 140 maskor med rött garn och vanlig uppläggning.
Varv 1: *1r med grått garn, 1a med svart garn*, upprepa varvet ut.

De maskor som nu är stickade räta är framsidans maskor och ska alltid stickas räta.
De maskor som nu är stickade aviga är baksidans(insidan) maskor och ska alltid stickas aviga.
I diagrammet visas bara framsidans maskor. Baksidans maskor stickas tvärtom.

Fortsätt enligt diagrammet, såhär stickas varv 2:
Varv 2: *1r grå, 1a svart, 1r svart, 1a grå, 1r svart, 1a grå, 1r svart, 1a grå, 1r grå, 1a svart, 1r svart, 1a grå, 1r svart, 1a grå, 1r svart, 1a grå, 1r grå, 1a svart, 1r grå, 1a svart*

Varv 13 har några få röda maskor. De stickar man med en lös, röd tråd som får löpa mellan fram och baksidans maskor längs hela varvet. När man kommer till en röd prick stickas både fram och baksidesmaskan med samma röda tråd.

På varv 24 börjar minskningarna. Man gör minskningarna på framsidesmaskorna försej och baksidesmaskorna försej. Därför måste man först plocka om ordningen på maskorna med hjälp av en extra sticka så att man har de tre framsidesmaskorna i följd och sedan de tre baksidesmaskorna.
De tre maskorna ska stickas ihop så att mittmaskan dominerar. Lyft två maskor tillsammans som om de skulle stickas rätt, sticka nästa maska rät, dra de lyfta maskorna över den stickade. På engelska skrivs det (s2tog, k1, psso). Läs mer och se bilder här, scrolla till lodrät dubbel minskning.
De aviga maskorna stickas ihop så det ser likadant ut. Lyft två maskor tillsammans genom bakre maskbågen, sticka en maska avigt, dra de lyfta maskorna över den stickade (s2tog tbl, p1, psso).
Alla minskningar görs med grått garn på framsidan och svart garn på baksidan.

På varv 33 stickar man ihop framsidans maskor två och två på vanligt vis (k2tog) med grått garn. Baksidans maskor stickas också ihop två och två (p2tog) med svart garn. Även här måste man plocka om ordningen på maskorna med en hjälpsticka för att få det rätt.

Efter varv 34 delar man upp fram och baksidans maskor var för sej. Dra det grå garnet genom de 7 grå maskorna och fäst änden. Dra det svarta garnet genom de 7 svarta maskorna och fäst änden.

Fäst de röda garnändarna på varv 13 genom att trä garnet tillbaka i sej självt med en vass nål. Fäst uppläggningstrådarna. Tvätta i ljummet tvålvatten, rulla i en handduk för att få ur vattnet, forma till och låt torka.

Hoppas beskrivningen är tydlig nog, lämna gärna en kommentar om du använder den eller undrar något. Lycka till!

Dubbelstickningstips

 

Vi provade dubbelstickning på stickcafeet tidigare i höstas. Man lägger upp dubbelt så många maskor som vanligt, sedan stickar man varannan rät och varannan avig. Eftersom man använder två olika garner och håller garnen på ett speciellt sätt så lägger sig maskorna i två lager. Resultatet blir en stickning som har två rätsidor och är dubbelt så tjock. Dubbelstickning är användbart till det mesta, tex. muddar, mössór, vantar och grytlappar.

Jag hittade bra instruktioner och en video hos Design Katarina. Jag gjorde en provlapp och fastnade direkt för tekniken. Det blir tjockt, vändbart och fint och det är enklare att få det jämt än med vanlig flerfärgsstickning eftersom det går åt lika mycket av varje färg. Nu har jag stickat klart min första dubbelstickade mössa, mönstret finns här!

 

Jag håller garnet precis som vid vanlig flerfärgsstickning. Efter ett tag får man in snitsen att enkelt snurra garnen med långfingret för att byta färg.

Sätt ihop nystanen som vid tvåändsstickning så slipper du trassel. Ta ut tråden ur mitten på nystanen, dra ut 1-2 meter så du har att sticka av. Vira bägge trådarna några varv runt nystanen, lås med en sticka eller hårklämma. När garnen tvinnats mycket är det bara att lyfta i trådändarna och låta alltsammans snurra!

Dregglisar och tävling

 

Jag är äntligen sams med min lånade overlock och ett några dregglisar har det blivit. Jag exprimenterar lite med olika mönster och funderar på att göra en mindre variant storlek nyfödd typ. Jag vändsyr sömmen läng halsen, ibland med veck, ibland sträcker jag bara microfleecen så extratyget blir jämt fördelat.

 

Via en snäll medlem på sysidan fick jag tag i instruktionsboken till min Bernina 334ds, så nu har jag upptäckt att jag saknar en massa tillbehör. Tvåtrådsomkopplaren är borta, så jag kan inte sy flatlocksöm. Ska jag försöka få tag i en sådan, funkar 2-trådsflatlocksömmen, eller håller den för dåligt? Ska jag kanske fundera på en cover-maskin istället...

 

 

 

Och till sist, bästa Annas alster, som har lärt mej typ allt om barnklädessömnad, har en finfin tävling just nu. In och var med vettja! Ja, och titta på alla fantastiska kläder hon syr såklart.

 

Syjunta på ikea

Ikea har textilveckor, och förra lördagen ordnade dom syjunta! Det blev underbart kaos med 35 pysseltokiga tjejjer under ledning av härliga Frida från FaB keramik. Som inspiration fanns en höstig dukning med många pysselinslag. Bland brödkorgar, tabletter, kuddar, dekorationer och handdukar fastnade jag för en stolsdyna.

Jag sydde två sittdynor i örngottsmodell med knytband av tyget rosemarie och stoppning av fyra lager antihalkmatta. Lite läskigt klistrigt material, men alldeles lagom mjukt att sitta på. Och faktiskt funkade ikeas egna symaskiner över förväntan.

 Här finns Fridas bilder från dagen.

Pyssel till soffhörnan

Syrrans gamla saccosäck föll i bitar ungefär samtidigt som jag fick syn på en sittpuff i form av en överdimensionerad läderboll i någon inredningstidning. Efter några snabba uträkningar och en cadritning på jobbet så hade jag tillverkat ett mönster. Det blev som en badboll ungefär, sex stycken likadana bitar.

Först sydde jag en innerboll i lakansväv, för att testa formen och senare hålla fyllningen på plats. Det gröna yttertyget är ett möbeltyg från olssons med lite grövre struktur. Mamma hjälpte mej att fylla den, frigolitkulor är verkligen inte samarbetsvänliga och jag ville ha den riktigt hårt stoppad, och sen sydde vi ihop hålet för hand.

Desutom blev det nya soffkuddar, i linnetyg med fint äppeltryck från Arvidssons textil.

Marmorering och ådringsmålning

En lördag i mars var jag på kurs hos dekorationsmålare Åse Högström i Hammar. Det var en härlig dag där vi marmorerade och ådrade med pilsner, pigment och penslar. Vi målade marmorsorterna kolmårds (grön), cararra (vit), sienna (gul) och rouge royal (röd). Efter lunch blev det ådringsmålning av furu, ek och valnötsrot. Hos Åse hittar man lite fler bilder från dagen.

Nästan hela hemligheten med ådring och marmoreringsmålning är en speciell pensel med många tunna strån, en fördrivare. Först lägger man på pigment och pilsner med en vanlig pensel eller svamp. Sedan tar man fördrivaren, som ska vara torr, och flyttar runt färgen på pappret. Utan den fattar man inte hur det är möjligt, när man väl provat är det enklare än vad det ser ut.

Nu har jag äntligen samlat ihop alla pigment och fått hem min fördrivare från gnestapenseln. I min hall står en trevlig byrå, fast det är tråkigt grå. Jag tänkte måla byrån svart och lägga på en extra skiva, målad som kolmårdsmarmor. Ska bara fixa mdfboard och fräsa en fin kant på den först, det är helgens projekt.

Åse håller samma kurs i höst igen, 15 september eller 17 november. Läs mer här.