Byteshandel med hantverk

 Bara massor av montering kvar... DET kan tydligen ingen maskin fixa!

Jag och Malin bytte flytthjälp mot prova på stickmaskin, så i tisdags blev det en helkväll med många små snabba maskor. Jag fick göra delar till min pall som ska stickas in, och så testade vi lite dubbelstickade disktrasor. En halv disktrasa blev lagom som mobilfodral. Roligt, faschinerande och snabbt! Bara lite enformigt att sticka fyra rör till benen med 250 varv vardera, men det hade varit mycket värre utan maskinen...

Pallar i plåt från Åhlens (69kr)

"Pallklädseln" tänkte jag färga i skogsgrönt. Inte för att jag har färgat garn förut, men hur svårt kan det va? Jag köpte äggfärger efter påsk förra året, och här finns en bra instruktion. Någon som vill vara med och testa? Ättika och vinäger är redan inhandlat. Jag byter röda och lila färgtabletter mot tillgång till mikro!

Frasigaste våfflorna

På söndag den 25:e mars är det Jungfru Marie bebådelsedag, eller vårfrudagen som den kallades förr. Den firas sådär alldeles lagom nio månader före jul.
Men, varför äter vi våfflor då?
Jo det är faktiskt så enkelt som att ordet vårfrudagen genom generationer och dialekter förvanskats till våffeldagen. Mer om traditioner kring vårfrudagen vet Nordiska museet.

Mitt favoritrecept kallas Luleåvåfflor, men jag har faktiskt lärt mig det i Östergötland. Hur recepet kom hit och varför det måste vara kokmarsan kan man läsa i Corren. Receptet ger omkring tolv våfflor. Jag serverar med grädde och frukt, tex kiwi, eller egengjord sylt av tinade hallon och blåbär med lite socker. Ett finhackat äpple är också gott att blanda i. För extra sting och fräschör river man i lite ingefära i sylten.

150 gram smält smör
6 dl mjölk
5 dl mjöl
2 msk kokmarsanpulver
1 tsk bakpulver
1 tsk salt

Blanda mjöl, bakpulver och marsanpulver. Vispa ihop med mjölken tills alla klumpar är borta. Rör i smöret. Låt gärna svälla en stund innan gräddning. Sätt ugnen på 50 grader och lägg in de färdiga våfflorna på ett galler allt eftersom så håller de sig varma och frasiga.

Prova något gammalt!

Min luleåkompis Anna, som numera driver gästhus på gotland, har utmanat bloggvärlden på pysseltips. Mitt bidrag blir lite byggnadsvårdsinspirerat, fast på slöjdvis. Att erövra nya kunskaper ger både glädje och stolthet. Jag utmanar er att prova på ett gammalt hantverk!

Det här är nålbindning, en vikingatida teknik där man gör öglor och "syr" ett nät utan knutar. I Sverige har man hittat bevarade nålbundna vantar från 1400-talet.

Garnet ska vara rent ullgarn som inte är superwashbehandlat. Mönstret framträder tydligast om man använder ett ganska tjockt, entrådigt, löst spunnet garn. Restgarnet fungerar utmärkt eftersom man bara använder några meter åt gången.

Nålen ska vara platt, ca 10cm lång med ganska stort öga. Den  brukar vara av trä eller ben. Här finns en beskrivning på hur man täljer till en egen av fint trä eller en glasspinne!

Det finns flera sätt att börja på, och man får olika tjocklek beroende på teknik. Youtube är en guldgruva med instruktioner, jag använde dessa filmer. När man sytt färdigt valkar man i varmt vatten, då krymper det lite och blir slitstarkt, elastiskt och tätt. 

Ett stygn där man tar två öglor bakom tummen

Vill du inte testa just nålbindning finns det mycket annat att prova. Slå frivoliteter (tatting), gör trådknappar, knyppla eller väv med brickor. Kanske blir det fler inlägg här när jag utforskat vidare... Det finns många snart bortglömda hantverk att lära sig. Kom ihåg, kunskap är lätt och roligt att bära!

Snart färdig vante i slutsålda garnet Lappland från Marks & kattens.

Klocka med tryckknapp

Systers klockarmband var utslitet, så jag fixade ett nytt. När man vet hur långt det ska vara kan man ju lika gärna ha tryckknapp! Getskinn från slöjddetaljer, tryckknapp via etsy, sytt på bästa symaskinen med lädernål. 

Balklänningstoile

Jag har råkat lova syster en balklänning, jag är ju rätt duktig på att unna mej utmaningar... Dragkedjan orsakar redan nervositet, fast det är långt kvar innan den ska på plats. 

Mönstret är i alla fall en brudklänning från Vogue, V2788, med prinsesskärning, veck på kjolen bak och små korta ärmar. Den ska så småningom bli grön, men först sydde jag en toile, alltså en provklänning i ett tunnt bomullstyg. Just det här är en duk köpt på coop för 20kr, men utslitna lakan duger också bra. På toilen gör man alla ändringar och sedan klipper man isär den och mallar av delarna på det riktiga tyget. Jag har gjort toilen kortare än balklänningen ska bli, det är ju ändå mest kring livet man vill göra ändringar.

Vi fick ta bort 3cm mitt fram på hela klänningen, rita om halsrigningen och förskjuta sidsömmarna. Inte så farligt mycket ändringar ändå. Nu sätter vi saxen i det riktiga tyget, fortsättning följer!

Loppisfynd!

Syster är på besök, så helgen fylls av soliga promenader, balklänningssömnad och loppisbesök. På erikshjälpen fyndade vi gigantisk glasflaska, sytråd, metallburkar, väska och så denna fantastiska pryl. Nej, det är ingen häftapparat, det är en handsymaskin! Det är bara att trä dit en rulle tråd, stoppa in tyget och trycka dit stygnen ett och ett. Bäst blir baksidan, finfina kedjestygn!

En färdig tröja tillslut

Den här tröjan påbörjades på en sydag hos Jonna i höstas. Jag skulle sy raglanärm för första gången och ritade av mönster ur Meedom-boken. Där är ju ärmarna ritade 90 grader rakt ut från kroppen, men jag försökte rita om med lite lutning. Ringningen blev lite vid och kantbandet i halsen blev skarvat både mitt bak och i ena främre raglansömmen. Ofållad hamnade tröjan längst ner i en tyglåda. Nu några månader senare dök den upp, och kanske var det inte så farligt trots allt. Lilla K pekade på alla djuren och provade sedan. Sen fick vi inte ta av den! Nu har den i alla fall fått mudd i ärmslut och nertill och så två röda finknappar.

K fick också tumvantar sydda efter det här mönstret från Erica. Jag testade att skala ner det till 87%, men då blev det lagom till en 7-månaders. De här är i full skala och passar nog en 2-åring. Fodrade med microfleece och så en fastsydd bit elefantband. Pilligt men roligt att sy!

Tyg: Landskapstyg samt röd mudd och grön interlock från jofotex. Klöver och turkos mudd från ohlssons. Microfleece från calletex.
Bäst: Att min ide att kombinera tyget med både rött och grönt funkade. Lite ovanligt, men fint tycker jag. Och att jag har sytt mitt första snabbsprund.
Sämst: Att den fick ligga så länge. Och den fula skarven fram...

Byggnadsvårdsläger igen!

Jag väljer det här framför solstolen alla gånger! Vita villan, Borgholm 2011.

Nu har Svenska Byggnadsvårdsföreningen öppnat anmälan till årets byggnadsvårdsläger. Mina tre tidigare läger på Öland har gett mersmak, men i år var det dags för något nytt. I augusti far jag till lägret på Jamtli i Östersund! Framförallt lockar de med en duktig målarmästare och tillverkning av limfärg, linoljefärg och rödfärg samt spåntaksläggning. Och så lockas jag av det något udda ämnet museipedagogik. 

Nu måste man inte alls vara lika insnöad som jag på det här. Faktiskt behöver man inte kunna någonting. Är du bara intresserad av äldre byggnader och har två veckor över så anmäl dej! Du får härligt sällskap, duktiga handledare, nya kunskaper, många utflykter och (oftast) all mat serverad. Kan man ha en bättre semester?

Blanda och måla limfärg får man prova på flera byggnadsvårdsläger. Kul men kladdigt!



Jag målar ekådring, Vita Villan, Borgholm 2011.

Sena kvällars pyssel

Jag blev akut sugen på att använda de nya färgglada tryckknapparna. Resultatet av två sena kvällar blev två armband i vadmal, getskinn, yllebroderi och vävt band. Det röda är redan en favorit. Getskinn från slöjddetaljer, stuvbitar av vadmal från korps och traditionellt vävt band köpt på nordiska museet. Knapparna beställer man såhär.

Snart en tröja

Det är länge sedan jag påbörjade den här barntröjan, och det har varit en hel del pyssel på vägen. Både kroppen och ärmarna har repats upp och gjorts mindre, så den roliga kanten har jag stickat många gånger nu... Även denna gång blev kroppen för stor till ärmarna, men det fick en oväntad lösning. På mitt stickcafé har vi olika teman varje gång, och snart har vi "sticka runt och klippa upp". Alltså får tröjan bli en kofta, och när jag ändå klipper upp mitt fram kan jag klippa bort lite extra!

Tanken har hela tiden varit att göra ett färggrannt, traditionellt ok med spetsiga former. Helst utan att använda den grå bottenfärgen, så oket ser nästan löst ut, som på det här bokomslaget. Men nu när jag äntligen har kommit till oket börjar jag tvivla, blir det bra, eller bara för mycket? Nederkanten är gul, orange och ljusgrön, men till oket behövs fler färger. Ska jag kompletter amed mörkgrönt, blått, vitt, grått. Vad tycker du?